Jag upplever att det går väldigt bra med bristningen jag fick.
Jag gör mina knipövningar varje gång jag ammar (just det, det är nog dags att "step it up" lite. Måste kolla det sen...) och den senaste veckan har jag även "passat på" några gånger mellan amningarna också. Det gör att jag blir lite öm och får lite träningsvärk men det kan det ju kanske vara värt.
Dock vet jag ju inte hur det går med själva läkningen. Det kanske håller på att gå åt pipsvängen fastän jag inte har ont, vad vet jag... Men nu har jag iaf fått tid för återbesök. Får vänta tills den 20 februari men det känns helt okej med tanke på att jag inte har några problem.

Dock så gäller det att tänka sig för nu. Även om jag inte har ont längre så får jag ju inte lyfta och göra vissa saker. Men det är lätt att glömma!!! Har mååånga gånger kommit på mig själv i sista stund och har då fått be Peter eller någon annan i närheten...

Sedan tycker jag fortfarande att det är lite besvärligt att gå på toa. Inte att det gör ont eller att det är jobbigt på det sättet men jag får ju inte hjälpa till. Och jag blir så himla rastlös men det är bara att snällt sitta och vänta tills kroppen tycker att den är klar. Men lite tråkigt är det faktiskt......